10 september 2011



Morris

Begreppet ”livsstilsbil" har blivit allt mer etablerat de senaste årtionden. Bilen ska vara en statussymbol och berätta något om ägaren, t ex hur hög belåningsbar inkomst den har. Parallellt med livsstilsbilen existerar livstidsbilen, som är en betydligt mer seglivad uppenbarelse. 

Åren efter andra världskriget presenterade de europeiska bilfabrikerna sina versioner av "folkbilen", bilen som alla skulle ha råd att köpa, fordonet som skulle sätta Europa på hjul. En bil för hantverkare, småbrukare och fäder på söndagsutflykt med familjen. En del modeller kom att bli mer folkkära än andra och produceras i flera decennier. Hit hör den tyska Folkvagnen, VW-bubblan, den franska "Lillcittran" Citroën 2CV och den engelska Morris Minor. 

Folkvagnen behöver ingen närmare presentation. Alla känner igen en "bubbla" när de ser den och de flesta svenskar som är tillräckligt gamla har också åkt i en. VW:n är en bil för söndagsutflykter.

Citroën 2CV utvecklades som en praktisk bil för småbrukare och hantverkare. Sätena kan skruvas ur och användas som campingmöbler på picnicen. Bilen är tillräckligt oöm för att kunna användas till vad som helst. Att sova i bilen är inga problem. Det går att köra höns, getter och får i den. Den mjuka fjädringen gör den extremt komfortabel även under långa resor. Att köra en 2CV är speciellt. Bilen lutar utåt i kurvorna och kränger våldsamt. Växelspaken sitter under instrumentbrädan och förs fram och tillbaka. Den 2-cylindriga motorn kräver gasen i botten, titt som tätt. Bilarna är personliga och döps ofta av sina ägare. Författaren Inger Frimansson har en t ex som heter "Lillen". 

Av de tre populära folkbilarna är Morris Minor den som påminner mest om en "vanlig" bil. Morrisägarna brukar säga att deras bil är stark, seg och trofast. Bilmodellen är lika brittisk som afternoon tea, bed and breakfast, a pint of ale på den lokala puben eller TV-serien Heartbeat / Tillbaka till Aidensfield. Alla älskar Morris Minor. Det är en bil som ser sympatisk ut och alltid drar blickarna till sig på olika bilträffar. Den är lika mycket ett rejält bruksfordon som en bil för söndagsutflykten. 

Champagne-Charlie umgicks i kretsarna kring The Beatles i "swinging London" på 1960-talet. När han blev han ruinerad i samband med fastighetsspekulationer i början av 1970-talet behövde han en billig bil. Valet föll på en begagnad Morris Minor. Han gjorde i ordning bilen och sålde den med vinst. Ytterligare bilar gjordes i ordning och såldes. I dag finns en hel industri kring Morris Minor-bilar. Delar tillverkas på Sri Lanka och exporteras till England. Det är fullt möjligt att köpa en nytillverkad Morris Minor med modern motor och växellåda från någon japansk bil och köra den som bruksbil. Skillnaden mellan Morrisen och en nytillverkad bil är att delarna i Morrisen är sins emellan utbytbara, vilket gör Morrisen till en livstidsbil. Man köper en Morris och reparerar eller byter delar vid behov. 

En Lill-cittra behandlas med lika delar fjäsk och besvärjelser. En Morris Minor skulle aldrig bete sig på det sättet. Morris är en hygglig bil, lika tillgiven som en King Charles-spaniel. 

Paisley




Diskutera, tyck till, associera vidare på funderingen på forumet eller på vår Facebooksida.


Tillbaka till tidigare funderingar